Detta har ingenting med min APU att göra.
Dagens hiss:
Dagens diss:
Det var sol idag!!
Dagens diss:
Mina naglar är avklippta. Superfel och konstig känsla. Jag kan inte klösa i nånting!!
Bandagerad nagel
För bara några dagar sedan satt jag och lekte med en kudde, när jag plötsligt kände något spricka mot min hud. Efter närmare undersökning fann jag att min älskade, omsorgsfullt målade, polkagrisfärgade, långfingernagel hade fått en spricka. Förtvivlad som jag blev försökte jag med alla medel att laga den igen. Detta i vetskapen om den smärta som skulle kännas ifall den helt gick av (sprickan var superlångt in på nageln). När jag tillslut försökt alla metoder jag kunde komma på (lim och nagellack) bestämde jag mig för att skjuta fram avbrytningen så långt som möjligt och bandagerade in den i plåster och tejp. Hittills har det hållit, men jag måste vara väldigt försiktig.
P.s Nu när jag har läst igenom hela inlägget förstår jag hur hopplöst tjej-stereotypig jag låter och tänker därför inte publicera det. d.s.
Hoppsan! Försent!!
Dikt om barn
Barn är små och inte stora
Barn har fötter, barn har tår
Barn kan springa, barn kan äta
Barn kan också leka får
Barn är korta, söta, dumma
Barn har känslor, barn har ben
Barn kan sova dagen lång
Barn har hjärtan, skor och ren
Låt tårarna komma ut om de vill! Stäng dem inte inne! Jag vet redan att jag är en fantastisk poet, så det behöver inte ens sägas!
På tal om ingenting... Steg upp klockan 14.30 idag.....skönt säger jag bara, skönt.
Vad gör du?
Ingenting just nu.
Har just ätit en Plopp och funderar nu på vad jag ska göra härnäst. Kanske ska jag bli lite vågad och slå på TV-apparaten. Det gör jag för sällan...
Idag var det filmmakeri hos Elina. Ca 360 bilder togs på två skor som blir kära på en fest och sedan har vilt sex i en skokartong. Vi är verkligen påhittiga på mediaprogrammet :)
Den här veckan har verkligen gått sjukt fort! Först var det måndag och nu är vi här. Knazigt :o
Tack och lov har vi snart lov! Det var meningen att den där meningen skulle vara cool. Numer är det ett nummer av konstiga meningar. Jag tror att jag troligtvis ska sluta slutas kring dumma dumheter. Knäppt :)
Det är i alla fall bara en vecka med APU kvar innan jag är inuti lovet och friheten.
Kram och kyss och barnafdsel i en skokartong på er!
Kungen av facerape
...finns inte. I alla fall inte officiellt, men om han skulle finnas skulle jag vara hans syster (eftersom att bara män kan vara kungar i Facerape-land) och äga ut alla på att våldta ansikten.
Har idag ansiktsvåldtagit inte mindre än TVÅ GÅNGER!!!! Helt awesome. Är jag.
Det jag är bäst på är att inte vara tydlig med att det verkligen ÄR jag som är facerapearen. Det är det som är tricket, mina damer och herrar. (HEMLIGHETEN ÄR AVSLÖJAD, GOTT FOLK!)
Att bryta sig in på någons facebook och skriva fördelaktiga saker om någon annan person än dig själv kanske inte ger en lika stor njutning, men det är smartare. Personen som våldtas vet nämligen inte med 100% säkerhet att det verkligen var du som gjorde det, utan misstänker någon annan.
Milla Berggren tycker tydligen om hår, fick jag veta idag...
Ingen dans på blad
Funderade länge över min rubrik... Ingen dans på rosor är verkligen ett utnött uttryck. Känner ända från djupet av min själ att det behövs lite förnyelse. Därför började mina tankar gå mot saker som är vackrare än rosor. Maskar, var min första idé. Tyvärr fick jag en bild i huvudet på en man och en kvinna som hoppade och snurrade bland en massa kladdiga och spruckna maskkvarlevor , och då (tro det eller ej) förstod jag att det var en dålig titel.
Blad var näst bäst.
Vi har ju då haft dans på skolan idag. Inte jättefarligt faktiskt xD Efter år och dagar av träning satte jag den kända "bläckfisken" som jag och Amanda övat sedan den där fruktade idrottslektionen på högstadiet.
Precis just nu kom min engelskalärare in btw, och gav mig ett ord som han trodde att jag skulle gilla.
Antidisestablishmentarianism = När man vill att staten och kyrkan ska samarbeta.
Väldigt nödvändigt inför framtiden :D
De kallade mig Harriet
Jag har kommit på en titel till mina framtida memoarer. För den kanske femhundratjugoåttonde gången i ordningen kallade min mor på mig med namnet Harriet.
Anledningen till detta är oftast att hon bara för någon sekund sedan har lagt på luren efter ett långt fruktansvärt intressant samtal med hennes arbetskamrat Harriet.
Lite ont i hjärtat gör det allt. Att bli förknippad med en rökande kvinna som är 40 år äldre än en själv är väl ingenting man direkt drömmer om.
Aja, men för att bli stor i livet måste man ha gått igenom lite tragedier, som jag inte brukar säga.
Det är i alla fall en bra merit!
Det var en gång några stolar...
Som stod och såg lite ensama och osuttna ut. En liten flicka med lockigt hår (Elina) bestämde sig då för att lägga sig lite sexigt på den och vila upp sig. Plötsigt kom en liten busig pojke fram (Backman) och ställde en extra stol ovanpå henne. Sedan blev de fler och fler, tills dess att flickan var alldeles instängd och en viss lärare kände för att posa lite vackert och le bredvid den. Tyvärr blev det lovat att den hemliga bilden som togs på denna lärare (Helt underbar) och ett visst stoltorn inte skulle läggas ut någonstans. Därför befinner den sig just nu på ett dödssäkert ställe. (Min mobil)
Ingen blev skadad under denna berättelse.
THE END.
Baserat på en sann händelse.
En ödlas dagbok
Satt just och såg en prinsessas dagbok. Eller, nä. Det gjorde jag inte. Jag var inte ens pyttenuttelite nära. Tänkte bara att det skulle låta coolt och intressant, men det gjorde det nog inte... :(
Vad jag däremot gjorde var att sjunga, åka bil, värma upp lite kycklinggryta och ris och sedan sätta mig i min säng framför datorn. Precis som alla andra dagar sedan min fina, vita äpple-inspirerade, bärbara dators hemkomst förra sommaren. Därför kan man säga att jag inte gör något. Någonsin.
Varför har jag då skapat en blogg? Jag gör ju ingenting. Någonsin. Är det intressant? Är det verkligen det människor vill läsa om?
Nä.
Däremot är Svampbob Fyrkant ett bra program.
Inlägg
Detta är ett inlägg.
HEJSVEJS!
