På kvällen sitter du och gör något, kanske skriver du en dikt, ritar en teckning, planerar ett möte... ja ni vet.

Precis i det ögonblicket känner du dig jättenöjd. "Det här är bland det bästa jag har gjort!" tänker du glatt.

Dagen efter när du tänker tillbaka, känner du däremot en totalt annan känsla. "VAD tänkte jag med? Det här är bara korkat, dumt och bland det sämsta jag någonsin har gjort."

Hur kommer det att man ibland är säker på hur bra nåt är, när det egentligen bara är skit? Vad var det som hände i hjärnan den där kvällen innan, när allt gick så fantastiskt?

-

Kanske var du trött? Kanske var du i en mysig stämning? Var du kanske tillfälligt hjärndöd? Eller finns det ett riktigt vetenskapligt bevisat skäl till din stund av dumhet?

-

Som jag förstår det är det många som har detta problem. Därför har jag nu forskat i ca 25 år, och äntligen kommit fram till mitt svar!

...................

.....................

.......................

.........................

Eh... nej. Jag skoja. Jag vet seriöst inte. Jag hade en idé igår, men nu verkar den bara dum...