Hej Koggamoj. Välkommen till mitt ansikte.
"En kall vind blåser emot mig. Förtvivlat försöker jag hålla mig kvar vid köksfläktens flottiga och till synes säkra näste. Snart är vinden förbi, och dörren som öppnats stängs med en smäll. Vanligtvis skulle jag ha följt med fläkten dit den förde mig, men den här gången har jag bestämt mig för att försöka ta mig ut ur detta jättelika fängelse som från utsidan verkade färgstark och underbar. Nu är jag inte säker.


Det jag nyss smakat på var på tok för sött för att ses som mat, och ljuset som glöder är alldeles för koncentrerat och starkt för min tunna hud. Med några slaka vingtag börjar jag ta mig mot något som liknar frihet. Ett öppet fönster på baksidan av fängelset blir mitt mål, och ju närmare jag kommer, destu snabbare blir vingtagen. Nu är jag nästan där! Jag seglar, jag flaxar, jag sträcker mig ut, luften forsar mot mig. Frihet! Här kommer jag! Mamma och pappa, jag är snart ute! När plötsligt... Något blått med hål susar mot mig i ögonvrån. Innan jag hinner vända mig om och se på vapnet känner jag hur min kropp bryts sönder mot rutan. SMACK! Jag är död."
Detta var ett avsnitt ur den kommande succeromanen "Livet från en husflugas synvinkel" av Hanna Berglund.
Hej. Jag har brottats med koggamoj idag. Brämsarna höll sig undan! TJOHEJ!
Hej. Jag har brottats med koggamoj idag. Brämsarna höll sig undan! TJOHEJ!


Kommentarer
Trackback