• Detta betydde att jag fick skjuts av mamma och kom till skolan klockan 12.10.
• Sedan väntade jag på att lektionen skulle börja 13.30.
• Efter det hade jag lektion till 14.45. Det regnade när vi spelade basket och blåsten gjorde det väldigt svårt att spela tennis.
• Efter lektionen satt jag och väntade på bussen som går kl 15.40.
• Sedan kom jag hem, åt, och ska väl snart sova.

1. Eftersom att det är måndag idag, och alla vet ju att varje måndag är "Filt-måndag" har jag hållit mig varm i det kalla klassrummet som ofta brukar vara nära att bli min död.
2. Jag fick idag också reda på att jag slipper tre lektioner på onsdag, vilket betyder att jag bara har en lektion kvar som börjar 13.30. (Jag funderar starkt på att skolka)
3. När jag kom hem fann jag ett brev från försäkringskassan. Det var goda nyheter där i.
4. Och till råga på det fann jag (det ganska enkla) problemet med min dator, som gjort att den har gått så sjukt söligt, och fixade det med mina fantastiska data-kunskaper. (Tömde papperskorgen.)

1. Det betyder att inget hemskt har hänt
2. Jag slipper få kramp i fingrarna
3. Ni slipper få ont i ögonen (och hjärnan)
4. Barn i Afrika slipper svälta
5. Dinosaurierna slipper återfödas
6. Tusentals kycklingar räddas från farliga könssjukdomar
7. Polen överlever det ironiska kriget mot Moldavien (What?)
8. Göteborg får behålla sin stolthet
9. Tromsö slipper tillhöra Sverige i ännu en dag
10. Björkarna i Umeå slutar att knacka på din dörr mitt i natten för att fråga om socker (Hatar när det händer)

1. Bloggen ser lite, lite tommare ut.

1. Supernöjd
2. Nöjd
3. Okej-nöjd
4. Onöjd
5. Näe-det-här-var-det-sämsta-jag-någonsin-har-skrivit-nöjd

I en disputation om gröt gjord av Ola Hungerstedht år 1771 görs följande definition:
”Gröt är en slags mat, av gryn, mjöl eller annat, som det mänskliga geniet uppfunnit att bruka, kokad i vatten, mjölk eller vin eller annan vätska rörd omkring med en slev eller en visp så att den blir alldeles jämn och tjock så att däri kan läggas smör mitti om så behagas”.

Gröt och mjölk eller mjölk och gröt? Det är frågan!

Heter det gröt och mjölk eller mjölk och gröt? Ja det var också en fråga som de lärde, den här gången i form av herr Samvetsgrann och herr Subitilius, dryftade under 1700-talet.

Herr Samvetsgrann skrev i sin avhandling att det skall heta gröt och mjölk eftersom gröt är i fast form och mjölk är flytande. Och fast form kommer alltid före flytande form. Som ett av bevisen för detta anger han att man alltid säger jord och vatten och aldrig vatten och jord. ”Ergo skall det heta gröt och mjölk.”

Dock visar herr Subitilus i sin avhandling det orimliga i att säga gröt och mjölk, utan det bör heta mjölk och gröt. Som skäl för detta anger han följande: Om mjölken ej tillsättes blir det ju bara gröt. Men att uttrycket finns sker ju genom mjölkens tillkomst. Mjölken är ju här således orsaken till uttrycket och såsom huvudorsaken till uttrycket så bör det nämnas först, ty orsaken bör alltid gå före effekten. ”Ergo skall det heta mjölk och gröt”

En annan språklig fråga som tas upp i disputationen är om gröt är ett maskulint eller ett feminint ord, alltså om det skall heta han gröten eller hon gröten. Därom tvista de lärda. Herr Fintlig framhärdar att det heter han gröten eftersom ”Karlar äter mera gröt än fruntimmer”. Men herr Slugander undrar hur en förnuftig man som herr Fintlig kan falla på en så dåraktig tanke eftersom ”Fruntimmer stundom äta mycken gröt”. Herr Hungerstedht själv menar att det skall heta hon gröten: ”Fruntimmer går alltid först, sammaledes gör gröten, man börjar ju alltid med gröten. Man kunde härvid invända: Vid stora middagar får gröten lämna första rummet och bli bland de sista rätterna. Men vad hindrar det att gröten ej får vara feminini generies? Det händer och stundom fruntimmer att de inte komma först.”